Read rev-kap5-11-FS-1011.pdf text version

64

Förslagshandling Förstudie Kilafors-Holmsveden

5. Översiktlig riskbedömning

Analys har utförts enligt Banverkets handbok BVH 806.7 Robusthets- och säkerhetsaspekter i järnvägsplanering. Syftet med riskbedömningen är att avgöra om de tänkbara lösningarna ur risksynpunkt är genomförbara. Analysen i förstudieskedet karaktäriseras av riskidentifiering och bör ge svar på följande frågeställningar: Var allvarliga händelser kan inträffa? ­ Riskobjekt Riskobjekt kan exempelvis vara verksamheter eller platser som kan orsaka oönskade händelser. Vilken typ av skadehändelse kan inträffa ­ Riskslag T.ex. kollisioner, urspårning, översvämning och brand. Vad som kan drabbas? ­ Skadeobjekt Skadeobjekt kan exempelvis vara omkringliggande bostäder och vattentäkter. Även järnvägsanläggning och dess trafik är ett skadeobjekt som kan påverkas av händelser intill järnvägen. Det begrepp som används är att risk är en sammanvägning av sannolikheten för en oönskad olycka/händelse och de konsekvenser den kan ge upphov till.

2.3 3 4.1 4.2 4.3

5.1 Inledning

Klass

1 2.1 2.2

Ämne

Explosiva ämnen och föremål Gaser - brandfarliga Gaser - icke brandfarliga, icke giftiga Gaser - giftiga Brandfarliga vätskor Brandfarliga fasta ämnen Självantändande ämnen Ämnen som utvecklar gaser vid kontakt med vatten Oxiderande ämnen Organiska peroxider Giftiga ämnen Frätande ämnen Övriga farliga ämnen och föremål Summa

Mängd under september 2006 (ton)

0 280 2200 0 4 5200 370 2900 8700 21

4600 90 460 0 0 10000 6900 120 920 3400 1900 20000

5.1 5.2 6.1 8

5.2 Identifiering av riskobjekt och riskslag

9

Nedan beskrivna riskobjekt och riskslag har studerats inom utredningsområdet. Vid platsspecifika riskobjekt och riskslag har dessa markerats på kartan över utredningsområdet i figur 5.2.1. Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods om de inte hanteras rätt under en transport. Med farligt gods avses bl.a. olika kemikalier, bensin och komprimerade gaser som gasol och klor. Vad som räknas som farligt gods finns angivet i 2§ Lagen om transporter av farligt gods (1982:821). I figur 5.2.2 anges uppgifter från Räddningsverkets inventering av transporterade mängder farligt gods på järnväg.

Transporter med farligt gods

Figur 5.2.2 Mängd transporterat farligt gods på järnvägen mellan Kilafors och Holmsveden under september 2006 enligt Räddningsverkets kartläggning. De transporterade mängderna anges av Räddningsverket i intervall till följd av osäkerheter i de redovisade siffrorna. (Räddningsverket 2007).

Spridning av föroreningar

Utsläpp av föroreningar kan uppstå till följd av olycka med farligt gods samt vid hantering av kemikalier under byggskedet. Spridning av föroreningar kan även uppstå vid exempelvis schaktning i förorenade massor alternativ vid skred i förorenad järnvägsbank.

En explosion eller brand i en tunnel skulle kunna uppstå under såväl byggskedet som driftskedet och en

Explosion och brand i tunnel

Förslagshandling Förstudie Kilafors-Holmsveden

56,82 Kyrkbytj. Vänberg Gravfält Myggåsen Fäsberget Fäsjön Sandviken

65

Norrhäll

Hullsta

Bärnäsudden

Långholmen Brännholmen

Kyrkbybacken

Västerby Karlslund Bredmyra Uhrs Lars-Ers Berge

Hanebo

Fågeltorn

Norrhällsudden Hästholmen Liljeholmen

Förskola

Kesen Hambergs

Ed

Gruvholmen

Norsängesviken Skatudden Norsängesudden

Ramön

Granspång

Skola

Hammaren

Kilafors Kilafors

Motorbana

Plankorsning

Björnnäsudden

46,6

Bergviken

Kilån

61,50

Ki lå n

Textilind. Norrgården Tunnel Träind. (samtliga alternativ) Ol-Nils Pelles Hälls

Rabo

Hyttruin Kilafors herrgård Sör Kem. ind.

Plankorsning Förorenade massor

Västerg. Ol-Nils Kuppen 58,83

Inneg. Fallet Klings

Rumpberg Rumpberg Jan-Ers Bälse Rustens Söderberget

Sibo

Sibo

50,06

Sågverk

Vallsänge

55,52

Smens

Smedboningarna 62,29

Bostäder

Vanntj.

Hallen

Träind. Ol-Pers Bygdeg.

Bofara

Östanå

Svedja

Söråkertippen Bälsesjön

Svedja 83 Sörg. Persbacka Myras Persbacka

Gusbo

Rotberg Källsved

Norrlandsportens fritidsanläggning

83

Lilltjära

Hamnäs

Bergvreten Janpålsen Digerberget Digerberget 317,2 Knupen Hamnäsberget

Löten

Larses Bolet Björklunda

Sibotippen

Gladses

Bostäder

Hållners

Nyröjet Storsved

Myckelängarna

Flera mindre vattendrag

Spjutberg

Myckelängarna

Spjutberg

Gummorspumsen

82,40

272

Skarmyran Midsommarkransen Fångsved Knupbodarna 204,82 Huppberg Norrlandsporten Svanberg

Hällberg

142,36

Jörnberg

Lillheningen 119,91 Bältbosjön Föreningsstuga

Hälsingeleden

Stormoåsen

Kölberg

Kölberg

Naturres.

Kölbergsbotj. Ö Gräsberg

Lösskaberget Storåsen Lösskatj. Glasögontj. Stugtjärnsberget

V Gräsberg

Pys s

Röstbodarna

lab .

Vibo

Röstbo

Middagsberget St. Rötjärnsb.

Ondtjärnsb. Tvåtjärnarna Ondtjärnen Lortlaven Svarttjärnsb. Svarttjärnen Larsbo Högloftet 92,41

Vallatj. Stugtjärnen

Örb od b .

Kilbodberget Lötbodarna 166,87 Brännberg Rötjärnen

ns b.

en led gs er gb Sa

Stormyran

Fälts

Marieäng

L. Rötjärnsberget Lötbodtj. Smaltj. Tvåtjärnarna Björnbet Långsjön Grubbm. 157,8 Molnbacka

Örbodarna Abborrberget V Abborrtj. Ö Abborrtj. Molnberget Mörttj. Spångmyran

n sjö ge in nn He

Högbo

187,15

On dtj är

Anders-Pers 98,76 Höjden Lars-Jons Stormyrberget

Kattbacken

83,9

Gullskredet Tobergstjärnen

Stegberget

Mörtebo

Henninge

272

Dragmyran

162,32

Tönsen

Rudtjärnen Tönsen 157,3 Persberg Drakberget Långtj.

Ov anb .

Ekorrberget Lillberget Skorven

Lunda

Toberget

Håkanbo

Fageränget Övra Abborrtj. Hedtjärnsberget Nedra Abborrtjärnen Vackerberget Hedtjärnen Tönsheden 129,48

Norrgården Högsved Ängbo

Nybo 96,75 Härnebo

Härnebo

Lillsjön Hästhagsberget Naturreservat 112,01 Håkanbo Storrönningen

Gruvberget

Bostäder

S Vilnästj.

Teckenförklaring Utredningsalternativ

Garnberget

ps Dju

. jöb

Tönsen

Långrönningen Holmsvedberget

Viksmyra

Härnebosjön

81,4

Utredningsområde Slaberget Garnbergstj. Befintlig sträckning

Rotemomyrorna Lindåsen Lövåsen

Murars Dammen Pell-Pers

Hemstanäs Sandnäbben Svartbacken Holmen

Storbackstjärn

Holmsveden Holmsveden

88,16 Långberget Skola

Tö n s å

Flottsjöberget Sunnanbodtj. Flottsjön

n

Hemsjöänget

2

1

Rotemobodtj.

0

2 [km]

Rotemobodåsen

±

Långberget Halvfari

272 120.82

Bruksberget

Storsjön

98,2 Tönshammar

ön så

Hemsjön Rörhultsm.

Figur 5.2.1 Kartan redovisar platsspecifika riskobjekt, riskslag och skadeobjekt.

Spängerm.

Tryslindan

Solbacka © Lantmäteriet 2001. Ur GSD-terräng, Dnr Dragmyrb. M2001/1502 T

n

102,45

Näsudden

Långbo

66

Förslagshandling Förstudie Kilafors-Holmsveden

sådan olycka skulle kunna medföra mycket allvarliga konsekvenser för entreprenörens personal, ombordvarande och egendom samt leda till långa trafikavbrott. I byggskedet finns risker kopplade till arbetsmiljö där brand- eller explosionsolyckor med t.ex. laddfordon eller borriggar som drivs med olja kan ske. Här ska arbetsmiljöverkets författningssamling för bergarbete följas. I driftskedet kan brand i persontåg eller brand i godståg uppstå. Ett persontåg och ett tåg med farligtgods kommer inte att vistas i tunneln samtidigt, då en olycka med farligtgods i en tunnel kan innebära mycket stora konsekvenser för personer och egendom (tunneln med dess installationer). Enligt BVH 585.30 "Säkerhet i järnvägstunnlar" ska spår i tunnel vara lika säkert som markspår. Tunnlarna kommer att utformas i enlighet med gällande bestämmelser och riktlinjer med lösningar som utformas för varje specifik tunnel. Vid byggande av nya järnvägstunnlar tillämpas idag ett omfattande europeiskt regelverk (TSD säkerhet i järnvägstunnlar) som syftar till att garantera en tillfredsställande säkerhetsnivå för resenärer och tågpersonal i händelse av störningar eller olyckor som medför att tåg blir stående i en tunnel. Regelverket omfattar bland annat krav på skydd mot obehörigt tillträde till nödutgångar och teknikrum, brandsäkerhetskrav på konstruktioner, installationer och fordon, krav på hjälpmedel för självräddning, utrymning och räddning vid olyckor samt krav på beaktande av möjligheterna till räddningsinsats i händelse av olycka. Principerna för självutrymning kommer att gälla. Vid behov kan service- och räddningstunnlar med utrymningsvägar till säkert utrymme anordnas. Åtgärder för tunnelsäkerheten kommer att detaljutformas i kommande skeden där samråd kommer att ske med räddningstjänsten. Med plankorsning avses en korsning där bilväg och järnväg korsar varandra i samma plan. Plankorsningar utgör betydande riskobjekt i en järnvägsanläggning. Enligt Banverkets handbok BVH 701, får i Sverige nya plankorsningar bara byggas om det leder till bättre trafiksäkerhet, d.v.s. om den ersätter en eller flera andra plankorsningar. För nybyggda järnvägar får inte plankorsningar byggas alls, utom vid måttliga tåghastigheter. För nya järnvägar är det endast aktuellt för godsbanor.

Vatten i närliggande sjöar, vattendrag och vattenlevande organismer kan påverkas av grumling, vilket kan uppstå vid anläggandet av ny järnväg alternativt vid utförande av förstärkningsåtgärder längs befintligt järnväg. Grumling i vatten och effekterna av denna kan reduceras genom att planera utförandet av anläggningsarbete till perioder på året då vattenorganismer inte är lika känsliga för påverkan.

Grumling i vatten

Riskobjekt som berörs av Nollalternativet

· ·

Plankorsningar Passage förbi förorenade massor vid Skogens Kol

Riskobjekt som berörs av Utredningsalternativ 1

· ·

Plankorsningar Passage förbi förorenade massor vid Skogens Kol

Riskobjekt som berörs av Utredningsalternativ 4

· · · ·

Tunnel genom Rumpberget Tunnel genom Kölberget Söråker industritipp samt Sibotippen Anläggande av bro över Kilån samt passager över mindre vattendrag

Riskobjekt som berörs av Utredningsalternativ 5

· · · · ·

Tunnel genom Rumpberget Tunnel vid Spjutbergets norra sluttning Tunnel genom Kölberget Söråker industritipp samt Sibotippen Anläggande av bro över Kilån samt passager över mindre vattendrag

Riskobjekt som berörs av Utredningsalternativ 6

· · · ·

Plankorsningar

Tunnel genom Rumpberget Tunnel genom Spjutberget och Kölberget Söråker industritipp samt Sibotippen Anläggande av bro över Kilån samt passager över mindre vattendrag

Riskobjekt som berörs av Utredningsalternativ 8

· · · · ·

Plankorsningar Passage förbi förorenade massor vid Skogens Kol 2-3 tunnlar beroende på utformning av alternativet Söråker industritipp samt Sibotippen Anläggande av bro över Kilån samt passager över mindre vattendrag

Förslagshandling Förstudie Kilafors-Holmsveden

67

5.3 Identifiering av skadeobjekt

Nedan beskrivna skadeobjekt har studerats inom utredningsområdet. Vid platsspecifika skadeobjekt har dessa markerats på kartan över utredningsområdet i figur 5.2.1. · · · · · Boende längs befintlig järnväg i Kilafors, Sibo och Holmsveden Kilafors skola Förskolor i Kilafors Biltrafikanter vid plankorsningar Kilån

5.3 Fortsatt arbete

Skadeobjekt som berörs av Nollalternativet

Syftet med riskbedömningen är att avgöra om de tänkbara lösningarna ur risksynpunkt är genomförbara. I kommande skeden ska risker för de olika alternativen studeras och värderas för att ta fram beslutsunderlag till val av alternativ. Därefter ska eventuella riskreducerande åtgärder detaljutformas.

Risker med transporter av farligt gods nära eller i direkt anslutning till bostadsbebyggelser eller centrumbebyggelser måste beaktas både längs befintlig järnvägsanläggning samt där järnvägen går i jungfrulig mark. Risk för spridning av förorenade massor bör utredas vidare för passagen vid Skogens Kol i samband med UA0, UA1 och UA8. Risker kopplade till passager förbi tippar ska utredas för alternativ UA4, UA5, UA6 och UA8. För varje tunnel krävs utredning för utformning av räddningstunnlar. Generellt sett ska tunnlarna längs sträckan mellan Kilafors och Holmsveden utformas som två separata tunnlar. Denna lösning möjliggör vid olycka i den ena tunneln utrymning via den andra tunneln. Tunneln genom Rumpberget i UA4, UA5, UA6 och UA8 kräver särskild utredning avseende utrymningsvägar. Denna tunnel går in i berget norrifrån som en dubbelspårtunnel. Tunneln delar sig sedan och går ut genom berget som två separata tunnlar. Risken för olyckor i samband med plankorsningar behöver utredas vidare då befintliga plankorsningar behålls i UA1 och UA8. Behov av ytterligare säkerhetsutrustning vid plankorsningar bör fastställas.

Skadeobjekt som berörs av Utredningsalternativ 1

· · · ·

Boende längs befintlig järnväg i Kilafors, Sibo och Holmsveden Kilafors skola Förskolor i Kilafors Biltrafikanter vid plankorsningar

Skadeobjekt som berörs av Utredningsalternativ 4

· · · ·

Boende längs befintlig järnväg i Kilafors, i höjd med Sibo samt Holmsveden Kilafors skola Förskolor i Kilafors Kilån samt mindre vattendrag

Skadeobjekt som berörs av Utredningsalternativ 5

· · · ·

Boende längs befintlig järnväg i Kilafors, i höjd med Sibo samt Holmsveden Kilafors skola Förskolor i Kilafors Kilån samt mindre vattendrag

Skadeobjekt som berörs av Utredningsalternativ 6

· · · ·

Boende längs befintlig järnväg i Kilafors, i höjd med Sibo samt Holmsveden Kilafors skola Förskolor i Kilafors Kilån samt mindre vattendrag

Skadeobjekt som berörs av Utredningsalternativ 8

· · · · ·

Boende längs befintlig järnväg i Kilafors, i höjd med Sibo samt Holmsveden Kilafors skola Förskolor i Kilafors Biltrafikanter vid plankorsningar Kilån samt mindre vattendrag

68

Förslagshandling Förstudie Kilafors-Holmsveden

6. Gestaltningsfrågor

I Banverkets arkitekturpolicy fastslås att: "Järnvägsmiljön utgör en arkitektonisk helhet där alla ingående delar ska gestaltas med samma omsorg. God arkitektur ska prägla alla Banverkets byggnadsverk. Järnvägen ska formas i samspel med landskap och stad, så att resenärer och omgivning erbjuds positiva upplevelser i en vacker och väl fungerande miljö. Arkitekturfrågorna ska beaktas i alla skeden av planerings-, projekterings- och byggprocess och därefter i fortsatt skötsel och förvaltning." (Banverket 2002). I 1 kap. 3§ lagen om byggande av järnväg sägs bl a att en estetisk utformning skall eftersträvas vid planläggning av järnväg. I "Gestaltningsprogram inom Banverket, -en vägledning" (2005), sägs bl a att: "Formulera de överordnade gestaltningsfrågorna är en viktig del i ett inledande analysarbete i ett projekt. Det innebär att tidigt sortera och strukturera vilka gestaltningsmässiga nivåer som projektet berör och vilken huvudproblematik de innebär. Således är det viktigt, också i ett tidigt skede av ett projekt, att uppmärksamma gestaltningsfrågor. I ett förstudieskede är målet att identifiera överordnade förutsättningar för gestaltningen och definiera styrande principer för projektets fortsatta utveckling. En övergripande inriktning avseende stadsbyggnadsfrågor och storskaliga landskapsanpassningsfrågor är det som främst bör preciseras. I förstudier för större, sammanhängande projekt som ska genomföras av Banverket ska det finnas ett gestaltningsprogram till förstudien. I fallet med förstudie Kilafors-Holmsveden bedöms projektet inte vara av sådan karaktär att ett separat gestaltningsprogram behöver tas fram i det här skedet. De riktlinjer som anges i detta kapitel utgör projektets översiktliga gestaltningsprogram och ska följa med och preciseras i kommande skeden. I kommande arbete bör separat gestaltningsprogram med mer detaljerade inriktningar tas fram.

6.1 Bakgrund

ur olika aspekter beskrivits i kapitel 2. Utifrån denna beskrivning bedöms vissa områden/passager inom förstudieområdet vara särskilt kritiska ur ett gestaltningsmässigt perspektiv. Dessa områden framgår av figur 6.2.1. · Kritiska områden Vissa passager längs utredningsområdet bedöms som särskilt problematiska vad gäller landskapsbild och gestaltning. Här bedöms en ny järnvägsanläggning stå i störst konflikt med hur människor kommer att uppleva en järnväg. I fortsatt arbete bör fokus på landskapsanpassning och gestaltning ligga på utpekade områden. En järnväg kan påverka landskapet på olika sätt. Den kan utgöra fysisk och visuell barriär och bryta de strukturer i landskapet som byggts upp under lång tid. Bankar, skärningar och brokonstruktioner kan dominera och störa ett relativt opåverkat landskap. Inte bara järnvägen utan också kringanläggningar innebär störningar i landskapet. Vid Kilafors kan planskilda passager och omledning av vägar innebära störningar i landskapet som kan uppfattas som större än från själva järnvägen.

6.3 Program

6.3.1 Mål

Landskapsanpassning av järnvägen innebär att banans lokalisering, utformning och standard ska bestämmas utifrån: · Önskvärd banteknisk standard · Natur- och kulturlandskapets och tätorternas karaktär, skala, struktur och historiska/ekologiska sammanhang. · Som huvudregel ska strävan vara att harmoniera anläggningen med landskapets karaktär. De konkreta anpassningsåtgärderna handlar om att dämpa kontrasten mellan järnväg och omgivning. Karaktär är en sammanfattande beskrivning av det som är typiskt för landskapet, och som skiljer det från andra landskap. Skala och struktur är begrepp som förknippas med det visuella. Ett storskaligt landskap är ett där stora homogena enheter finns och där man ofta ser långt. Struktur handlar om linjer och element som

6.2 Förutsättningar

En beskrivning av landskapets förutsättningar har

52,91

Misstj.

Fageränget Norrsäter

Sundsberget F ö r s l a g s h a n d l i n g F ö r s t u d i eKungsholmenf o r s - H o l m s v e d e n Kila 69 Fännsmyran

Mårdnäs

Österb.

Eds-Jonas Norrbyn

Innantjäratj. Kyrkbytj.

78,42

61,41 Hedbergs Myggåsen

Mårdnästj.

Storön

Käringh.

Sundsh.

Innantjära

Hullsta

Bärnäsudden

Mjölkänget

Långholmen Brännholmen

Fårholmen

Hästholmen Liljeholmen

56,82

Norrhällsudden

Kyrkbybacken

Västerby Karlslund Bredmyra Uhrs Lars-Ers

Hanebo

Vänberg Fågeltorn Gravfält

Fäsberget Fäsjön Sandviken

Norrhäll

Ed

Hambergs

Gruvholmen

Norsängesviken Skatudden Norsängesudden

Kesen

Ramön

Berge

Kilafors

Granspång Motorbana 46,6

Bergviken

Hammaren

Björnnäsudden

Norrgården

61,50

Kil Rabo Textilind.

ån

Hyttruin Kilåns herrgård dalgång Kilafors Sör

Kem. ind.

Ol-Nils Västerg. Inneg. Fallet Klings Smens Kuppen 58,83

Myrberg Ol-Nils Pelles

Träind.

Hälls Rumpberg Jan-Ers

Smedboningarna

62,29

Sibo

50,06 Sörg. Myras

Sågverk

Vallsänge

55,52

Norrlandsportens

Hallen Träind. Bygdeg.

Ol-Pers

Östanå

Bofara

Bälsesjön

Bälse Rustens

Odlingslandskap Persbacka kring Persbacka

Hållners

Svedja

83

Vanntj. Lilltjära

Gusbo

Rotberg Källsved

fritidsanläggning

83

Hamnäs

Bergvreten Janpålsen

Löten Larses

Gladses

Söderberget

Nyröjet Myckelängarna

Haret Bolet Björklunda

Storsved Knupen 82,40

27 2

Ê

Digerberget

317,2

Hamnäsberget

Spjutberg Gummorspumsen

Skarmyran

Midsommarkransen Fångsved

Hällberg

Jörnberg

Lillheningen

Hälsingeleden

Kölberg

FöreningsBältbosjön stuga

Ê

Knupbodarna

204,82

142,36

Stormoåsen

Kölbergsbotj.

Naturres.

Norrlandsporten Huppberg

Norrlandsporten

s lab .

Vibo Svanberg

Varstubäcken

119,91

Lösskaberget

V Gräsberg

Ö Gräsberg

Pys

Röstbodarna

Storåsen

Lösskatj. Glasögontj. Stugtjärnsberget

Middagsberget

Ondtjärnsb.

Tvåtjärnarna St. Rötjärnsb. Ondtjärnen

Lortlaven

Larsbo

92,41

Vallatj.

Svarttjärnsb.

Svarttjärnen

Högloftet

Stugtjärnen

db .

Kilbodberget

le gs er gb Sa

Ör b o

Lötbodarna

166,87

Brännberg

Rötjärnen

L. Rötjärnsberget

Stormyran

Fälts

Marieäng

b.

Örbodarna

Abborrberget

Högbo

187,15

n de

Lötbodtj. Smaltj. Tvåtjärnarna

On dtj är n s

V Abborrtj. Ö Abborrtj.

Molnberget

Kattbacken Björnbet

Odlingslandskap kring Henningesjön

i nn He j es ng

Mörttj. Spångmyran

Anders-Pers 98,76 Höjden Stormyrberget

ön

83,9

Lars-Jons

Långsjön

Grubbm. 157,8

Molnbacka Tönsen

Rudtjärnen Tönsen Långtj. Teckenförklaring 157,3 Gestaltningsfrågor Persberg Tobergstjärnen

Gullskredet

Ov an b.

Stegberget

Mörtebo

Henninge

27 2

Lunda

Dragmyran

162,32

Toberget

Ekorrberget

Lillberget

Skorven

Håkanbo

Fageränget

Norrgården Högsved Ängbo

Nybo 96,75 Härnebo Härnebo

Utredningsområde Drakberget

Gruvberget

Abborrtj.

Nedra Abborrtjärnen Lillsjön

Övra

ps Dju

S Vilnästj.

Ê

. jö b

Hedtjärnsberget

Landmärke Tönsen Kritiskt område

Vackerberget

Hedtjärnen Tönsheden 129,48

Hästhagsberget Naturreservat

112,01 Håkanbo

Storrönningen

Holmsveden Långrönningen

Holmsvedberget

Viksmyra

Härnebosjön

81,4

Garnberget Garnbergstj.

Holmsveden

88,16

Slaberget

Rotemomyrorna

Murars Dammen

Hemstanäs

Sandnäbben

Storbackstjärn

Flottsjöberget

Sunnanbodtj. Flottsjön

Lindåsen

0

0,5

1

Rotemobodåsen

2 Km

Rörhultsm. Tö Rotemobodtj. Figur 6.2.1.Figur som visar ur gestaltningssynpunkt kritiska områden samt landmärken. ns Tryslindan Spängerm.

±

Långberget

Skola

Töns ån

Hemsjöänget

Pell-Pers

Svartbacken

Holmen Halvfari

Långberget

Lövåsen

Bruksberget

Storsjön

Hemsjön 98,2

27 2 120.82

Tönshammar Solbacka © Lantmäteriet 2001. Ur GSD-terräng, Dnr M2001/1502 Dragmyrb.

102,45

ån

Näsudden

Långbo

70

Förslagshandling Förstudie Kilafors-Holmsveden 2 Vid passage av särskilt värdefulla områden. Här gäller det övergången från den kuperade skogsterrängen söder om Kilafors till passagen av det öppna odlingslandskapet i Kilåns dalgång. Den trånga passagen genom norrlandsporten mellan Kölberg och Digerberget i närheten av Myckelängarna är likaså en känslig passage. Här går också vandringsleden Hälsingeleden förbi och passerar nära ett naturreservat.

bygger upp landskapet. Vattendrag, vägar, bebyggelse, skogsbryn mm är exempel på sådant.

6.3.2 Prioriteringar

Åtgärder för landskapsanpassning bör inte göras på hela sträckan. Åtgärderna måste vara kostnadseffektiva och göras där de gör bäst nytta. Följande prioriteringsordning föreslås gälla i det fall vald sträcka för järnvägen berör nedanstående områden: Hög bearbetningsgrad bör gälla: 1 I tätortsnära lägen och stationsområden där järnvägen är exponerad för många människor, den är ett fysiskt närliggande objekt. I det här fallet gäller det vid ingången till Kilafors bangård, förbi Kilafors och i sträckans början vid Holmsveden. Här krävs anpassning för att ett flertal människor upplever järnvägens delar i promenadtakt.

En normal bearbetningsgrad bör råda där järnvägen är exponerad på håll eller på nära håll för ett fåtal människor. En låg bearbetningsgrad gäller där järnvägen går i terräng som döljer järnvägen eller där den går i landskap som inte exponeras för människor. Det gäller stora delar av förstudieområdets skogsområden.

Figur 6.3.2.1 Exempel på låg gestaltningsmässig bearbetningsgrad vid befintlig vägport vid Holmsveden.

Förslagshandling Förstudie Kilafors-Holmsveden En hög bearbetningsgrad innebär att slänter, skärningar och bankar så mycket som möjligt anpassas för att harmoniera med landskapet och att broar och andra anläggningar har en medveten gestaltning. En normal bearbetning innebär att slänter och bankar så mycket som möjligt anpassas till omgivande landskap. Detaljeringsgraden är dock inte lika hög som ovan. Broar och andra kringanläggningar kan ges en standardbearbetning. En låg bearbetningsgrad innebär att större skärningar och bankar kan accepteras om nödvändigt för banans tekniska krav.

71

72

Förslagshandling Förstudie Kilafors-Holmsveden

7. Banverkets samlade bedömning

I detta kapitel redovisas en sammanställning av effekterna för de studerade alternativen. I tabellen finns möjlighet att översiktligt göra en jämförelse mellan alternativen inom respektive aspekt. De olika aspekterna kan inte vägas mot varandra då de har olika karaktär och dignitet. Effekternas negativa omfattning bedöms som stora, måttliga eller små. Effekternas positiva omfattning bedöms som stora eller små. Om inga effekter förväntas räknas de som inga eller försumbara. Som grund för värderingen ligger en bedömning relaterad till områdets förutsättningar. Styrkan på de olika effekternas negativa eller positiva omfattning åskådliggörs i tabellen med olika färger. Rött representerar stora negativa effekter, mörkorange måttliga effekter och ljusorange små effekter. Inga eller försumbara representeras av ljust gult. Mörkgrön färg innebär stora positiva effekter samt ljusgrön små positiva effekter, se teckenförklaring under tabellen.

Förslagshandling Förstudie Kilafors-Holmsveden

73

UA 0

Funktion Banstandard Funktion - Kapacitet Funktion - Gångtider Markanvändning och Samhällsstruktur Miljö - Landskapsbild Miljö - Kulturmiljö Miljö - Naturmiljö Miljö - Friluftsliv Hälsa - Buller och vibrationer Hälsa - Ljus Hälsa - Luft Hälsa Elektromagnetisk strålning Hälsa - Förorenad mark Naturresurser Geoteknik och buggteknik Anläggningskostnader Samhällsekonomi Byggtiden Måluppfyllelse

Stora negativa små positiva

Sth 115 km/h STAX 22,5 ton 81-100 %

UA 1

Sth 115 km/h STAX 25 ton 61-80 %

UA 4

Sth 200 km/h STAX 25 ton 0-60 % Gods ca 9,5 min Person 5,5-6,5 min stora positiva effekter stora negativa effekter stora negativa effekter Små negativa effekter små positiva effekter stora positiva effekter stora positiva effekter stora positiva effekter

UA 5

Sth 250 km/h STAX 25 ton 0-60 % Gods ca 9,5 min Person 5,5-6,5 min stora positiva effekter

UA 6

Sth 250 km/h STAX 25 ton 0-60 % Gods ca 9,5 min Person 5,5-6,5 min stora positiva effekter

UA 8

Sth 250 km/h,115 km/h STAX 25 ton 0-60 % Gods ca 10 min Person 5,5-6,5 min stora negativa effekter stora negativa effekter stora negativa effekter Små negativa effekter stora negativa effekter stora negativa effekter Små negativa effekter stora positiva effekter

Gods ca 10 min Gods ca 10 min Person ca 9,5 min Person ca 9,5 min små positiva effekter Små negativa effekter Små negativa effekter

Ingen förändring

Ingen förändring

måttliga negativa måttliga negativa effekter effekter stora negativa effekter Små negativa effekter små positiva effekter stora positiva effekter stora positiva effekter stora positiva effekter stora negativa effekter Små negativa effekter små positiva effekter stora positiva effekter stora positiva effekter stora positiva effekter

Ingen förändring

Ingen förändring

Ingen förändring

Ingen förändring

Små negativa effekter Små negativa effekter

Små negativa effekter

Ingen förändring

Ingen förändring

Ingen förändring

små positiva effekter

Ingen förändring

Små negativa effekter

små positiva effekter

små positiva effekter

små positiva effekter

små positiva effekter

Ingen förändring

Små negativa effekter

små positiva effekter stora negativa effekter

små positiva effekter måttliga negativa effekter

små positiva effekter Små negativa effekter

Små negativa effekter måttliga negativa effekter

Ingen förändring

Ingen förändring

Ingen förändring

Små negativa effekter måttliga negativa effekter måttliga negativa effekter Små negativa effekter små positiva effekter

måttliga negativa måttliga negativa måttliga negativa måttliga negativa effekter effekter effekter effekter stora negativa effekter stora negativa effekter stora negativa effekter stora negativa effekter stora negativa effekter stora negativa effekter stora negativa effekter stora negativa effekter stora negativa effekter små positiva effekter

Ingen förändring Ingen förändring

Ingen förändring

måttliga negativa måttliga negativa måttliga negativa effekter effekter effekter stora positiva effekter stora positiva effekter stora positiva effekter

Ingen förändring

måttliga negativa stora positiva

små negativa

ingen förändring

Figur 7.1 Figuren redovisar den samlade bedömningen för studerade alternativ.

74

Förslagshandling Förstudie Kilafors-Holmsveden

8. Samråd

I en samrådsredogörelse sammanställs och sammanfattas hur samrådet bedrivits, vilka synpunkter och yttranden som inkommit från allmänhet, myndigheter m.fl. samt var yttranden, minnesanteckningar och protokoll från samrådet finns i sin helhet. I samrådsredogörelsen kommenteras också de inkomna synpunkterna och yttrandena av Banverket. Detta kapitel redovisar kort hur samrådet under förstudien har genomförts. Fullständiga synpunkter med Banverkets svar finns sammanställda i bilaga 1, Samrådsredogörelse. Under förstudien har Banverket haft samråd, i form av separata möten, med Bollnäs och Söderhamns kommun samt med länsstyrelsen i Gävleborg. Samrådsmöte har även hållits med Vägverket kring de vägalternativ som redovisas i förstudien. Banverket bjöd den 8:e december 2008 in allmänheten och intresseorganisationer till samråd i församlingshemmet i Kilafors. Vid samrådet deltog ca 100 st fastighetsägare. Efter önskemål från några fastighetsägare genomfördes ytterligare ett möte med berörda fastighetsägare från Svedja och Persbacka. Under mötet överlämnade fastighetsägarna ett eget alternativ till dragning av järnvägen vilket har inarbetats i förstudien. Detta ledde till att korridoren för UA6 breddades. Förstudiens förslagshandling med tillhörande bilagor har varit på remiss hos Länsstyrelsen i Gävleborg samt Bollnäs och Söderhamns kommun. Myndigheternas fullständiga yttranden och beslut finns att läsa i bifogad samrådsredogörelse. Samrådsprocessen i sin helhet finns sammanställd i den samrådsredogörelse som har upprättats under förstudiearbetet. I samrådsredogörelsen finns samtliga mötesanteckningar, inkomna synpunkter samt Banverkets kommentarer till dessa.

8.1 Samrådsredogörelse

Förslagshandling Förstudie Kilafors-Holmsveden

75

9. Fortsatt arbete

9.1 Nästa steg i planeringsprocessen

Utifrån denna förstudie tar Banverket ställning till vilka alternativ som ska studeras vidare i en järnvägsutredning. I järnvägsutredningen fördjupas studierna för valda alternativ, miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas och samråd sker med myndigheter och allmänhet. Länsstyrelsen har fattat beslut om att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan (se kap. 10). Det innebär att Banverket, i det fortsatta arbetet, skall genomföra s.k. utökat samråd med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Vilka statliga myndigheter som kan bli berörda avgörs från fall till fall. Naturvårdsverket, Boverket och Riksantikvarieämbetet skall dock alltid informeras. Järnvägsutredningens MKB skall godkännas av länsstyrelsen i Gävleborgs län.

9.2 Miljöfrågor att utreda vidare

Länsstyrelsens har i sitt beslut om betydande miljöpåverkan även redovisat följande frågor vilka är speciellt viktiga att beakta i det kommande utredningsarbetet: Påverkan och planerade åtgärder för att minska påverkan på utpekade naturvårdsoch friluftsområden. Redovisningen bör även omfatta vägar, broar, dikningar mm. Utförlig värdering och bedömning av de karaktärsområden som redovisas i förstudien. En fördjupad arkeologisk utredning bör genomföras i det alternativ man väljer att gå vidare med. Fördjupade inventeringar och utredningar avseende påverkanseffekter för jord- och skogsbruk. Fördjupade bullerutredningar med förslag på åtgärder framförallt vid passagen av Kilafors, Persbacka, Svedja, Röstbo och Holmsveden. Inga bostäder bör utsättas för högre nivåer än de riktvärden som antogs av riksdagen 1997. Vibrationer ska utredas, tydligt redovisas och skyddsåtgärder för detta ska föreslås. Banverket bör redovisa vilka fastigheter som ligger inom en påverkanszon av 0,4 µT. Banverket bör redovisa en tydlig strategi för hur schaktmassor ska hanteras. Utredning kring vilka vattendrag och privata vattentäkter som berörs av alternativen, hur dessa påverkas och åtgärder för att minimera störningar i vattenområden. I det fortsatta arbetet bör samråd ske med berörda fiskevårdsområden. Fördjupning av genomförd riskbedömning utifrån farligt gods samt ras- och skred. Stängningar av befintliga plankorsningar ska redovisas. Av MKB:n ska framgå vilka ytterligare samråd och vilka anmälningar/tillstånd som krävs. Störningar under byggtiden och åtgärder för att förebygga eller minska dessa. Redovisning av i hur stor utsträckning de planerade åtgärderna överensstämmer med miljömålen och hur man avser att beakta hänsynsreglerna.

76

Förslagshandling Förstudie Kilafors-Holmsveden

10. Beslut

10.1 Länsstyrelsens beslut

Länsstyrelsen beslutade, den 16 juni 2009, att projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsens beslut gäller hela järnvägssträckan. Enligt 2 kap 1 § lagen om byggande av järnväg ska den Länsstyrelse inom vars område järnvägsprojektet huvudsakligen kommer att utföras besluta om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Enligt 3 § punkt 4 förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar så ska en verksamhet eller åtgärd alltid antas medföra en betydande miljöpåverkan, om verksamheten eller åtgärden omfattas av någon av bestämmelserna om regeringens tillåtlighetsprövning i 17 kap. 1 § 2-4 miljöbalken (MB), det vill säga anläggande av järnvägar avsedda för fjärrtrafik och anläggande av nytt spår på en sträcka av minst fem kilometer för befintliga järnvägar för fjärrtrafik. Kriterierna för betydande miljöpåverkan uppfylls dessutom enligt bilaga 2 i samma förordning. Länsstyrelsen har haft samråd med Vägverket Region Mitt, Söderhamns kommun samt Bollnäs kommun. Fullständigt beslut går att läsa i samrådsredogörelsen, se bilaga 1.

10.2 Banverkets ställningstagande

Se separat beslutshandling tillhörande denna Slutrapport.

Förslagshandling Förstudie Kilafors-Holmsveden

77

11. Referenser

Banverket, 2003. Nytt förbindelsespår och kapacitetshöjande åtgärder på sträckan Söderhamn-KilaforsHolmsveden. Förstudie. Banverket, Banverkets Arkitekturpolicy, BVPO 6 (2002-01-01) Banverket, Gestaltningsprogram inom Banverket, -en vägledning, (dec 2005) Banverket, Omkring spåret, gestaltningsfrågor i järnvägsbyggandet (2000) Banverket, Förstudie ­ Enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, BVH 806.1 (2000-06-29) Banverket, Buller och vibrationer från spårbunden linjetrafik, Riktlinjer och tillämpning (2006-02-01) Banverket, Robusthets- och säkerhetsaspekter i järnvägsplanering. BVH 806.7 (2003-09-15) Banverket, Personsäkerhet i järnvägstunnlar. BVH 585.30 (2007-01-01) Banverket, Plankorsningar. BVH 701 (2006-10-01) Länsmuseet Gävleborg, 1986. Kilafors tätort. Förslag till bevarandeprogram. Rapport 1985:3. Länsstyrelsen Gävleborg, 1996. Bevarandeprogram för odlingslandskapet. Program för bevarande av naturoch kulturmiljövärden i odlingslandskapet i Gävleborgs län. Del 2 Södra Hälsingland. Länsstyrelsen Gävleborg, 1999. Historiska vägar ­ alternativa färdvägar genom Gävleborgs län. Länsstyrelsen Gävelberg och Vägverket Region Mitt. Rapport 1999:1. Länsstyrelsen i Gävleborg. 1997. Värdefull natur i Gävleborg. Naturvårdsprogram. Rapport 1997:12. ISSN: 0284-5954. Proposition 1996. Infrastrukturinriktningen för framtida transporter. Regeringens proposition 1996/97:53. Räddningsverket. 2007. Kartläggning av farligt godstransporter - september 2006. Vägverket. 2006. Landskapets karaktärsdrag, -en beskrivning för infrastruktursektorn. VV 2006:33

Digitala källor

Bollnäs kommun, ang. kommunala planer. http://www.bollnas.se/Webred/webred.nsf/416A5B1 2CE6D4205C12566BA002ED879/C10285D75B10DC5 FC12567DA003AEDF8?OpenDocument Bollnäs kommun. Lokala miljömål. Hämtad 090227. http://www.bollnas.se/Webred/webred.nsf/416A5B1 2CE6D4205C12566BA002ED879/C10285D75B10DC5 FC12567DA003AEDF8?OpenDocument Lantmäteriverket, Historiska kartor. Generalstabskartan år 1901, Ockelbo J243-105-1, Laga skifteskarta 1904 akt Hanebo nr 173:1:1. http://historiskakartor. lantmateriet.se/arken/s/search.html Länsstyrelsens GIS-underlag, hämtat 2008-06-12 Länsstyrelsen Gävleborg. Regionala Miljömål. Hämtad 090227. http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/ amnen/Miljomal/Gävleborgs+miljömål/ Riksantikvarieämbetet, FMIS, hämtat 2008-10-23 Skogsstyrelsen, Skogens källa, hämtat 2008-06-12 Söderhamns kommun. Lokala miljömål. Hämtad 090227. http://www.soderhamn.se/download/18.cd1771b11927f1f0c6800038000/Lokala+miljm%C3%A5l. pdf

www.trafikverket.se

Plats för utfallande illustration eller bild

D I A R I E N U M M E R : F 0 8 -1 8 6 6 / I N 6 0 R e v : T RV 2 0 1 0/ 5 0 3 9 3

Trafikverket 781 89 Borlänge

Tel: 0771-921 921 www.trafikverket.se e-post: [email protected]

Information

15 pages

Report File (DMCA)

Our content is added by our users. We aim to remove reported files within 1 working day. Please use this link to notify us:

Report this file as copyright or inappropriate

918018